Skidåkning och skidspår
Vintern bjuder in stadsborna att röra på sig och under vintrar med mycket snö har Helsingfors ett spårnät på cirka 200 kilometer. På den här sidan har vi samlat ihop svar på de vanligaste frågorna om skidåkning.
Skidspår och spårsituationen i Helsingfors
Du kan följa spårsituationen i karttjänsten Ulkoliikunta.fi, där hittar du följande uppgifter för alla skidspår:
- när har skidspåret underhållits senast eller när har dess skick kontrollerats,
- skidspårets längd,
- rekommenderad skidstil
- eventuell belysning i skidspåret.
Rutterna är färgkodade i tjänsten enligt skidspårets skick:
- grön=bra
- gul=tillfredsställande
- svart=dåligt eller stängt
- grå=okänt, uppgifterna om skidspåret har inte uppdaterats på tio dagar
Hitta det närmaste – skidspåren på kartan
Du hittar mer detaljerade uppgifter om skidspåren på webbsidan för varje skidspår.
Paloheinästä löytyy ensilumen latu, kun pakkasta on tarpeeksi
Svedängen är det populäraste området för skidåkning i Helsingfors. Där finns ett tiotals kilometer långt spårnät mitt ute i naturen. Skidspåren i Svedängen är belysta med undantag av fältskidspåren. Skidspåret på den första snön i Svedängen är vanligtvis också det första skidspåret som skidåkare kan använda, eftersom spåren snöläggs med hjälp av snöläggningssystemet i närheten av skidspåren så fort det blir en tillräckligt lång period av minusgrader.
Vanliga frågor
Vi får frågor och respons om ämnet till exempel via Helsingfors stads responskanal.
Var kör man upp skidspår och i vilken ordning görs de?
Helsingfors stad har 7–8 spårmaskiner och ungefär lika många personer som underhåller skidspåren. Spåren körs också upp på veckoslut samt enligt väder- och snöförhållandena. Arbetet kan påbörjas redan tidigt på morgonen eller sent på kvällen efter ett snöfall, men som regel körs spåren upp dagtid under arbetstid. Beroende på vädret är spårmaskinens genomsnittliga hastighet 5–10 km/h. En del av rutterna måste köras två gånger, och beroende på hur bred rutten är, ännu fler gånger för att uppnå önskat resultat.
Resurserna för underhållet av skidspåren i Helsingfors är uppdelade i östra och västra. Underhållet i dessa områden har en prioritetsordning. I västra området är huvudmålen Svedängen, fältskidspåren och spånbanorna i området samt Centralparken. I Svedängen finns också ett snöläggningssystem med hjälp av vilket man kan snölägga vinterns första skidspår när det blir minusgrader. Motsvarande snöläggningssystem finns också i pulkabacken i Svedängen. Utöver snöläggningssystemet krävs det dock en längre period av minusgrader för att få skidspåren och pulkabacken i användbart skick.
I östra området är det skidspåren i Svarta backen i Nordsjö och Hertonäs som först körs upp och underhålls. Under vintersäsongen 2024–2025 påverkar byggnadsarbeten vid spårrutterna i Stensböle och Malms flygfält längden på och underhållet av skidspåren en aning.
Av spårrutterna görs och underhålls de så kallade skidspårsslingorna först. Därefter sköts anslutningsspåren när spårmaskinen gör spår samtidigt som den åker från ett ställe till ett annat. Spårrutternas form och längd kan variera under olika vintrar på grund av snösituationen, andra naturfenomen eller miljöfaktorer (till exempel till följd av plogning på åkrarna).
Alla skidspår som visas i Ulkoliikunta.fi-karttjänsten (cirka 200 km) underhålls. Utöver dessa körs extra, delvis redan etablerade skidspår upp i olika delar av staden. Dessa skidspår syns inte på ulkoliikunta-kartan eftersom de inte underhålls regelbundet. Dessa extra skidspår finns ofta i närheten av skolor som till exempel i Kvarnbäcken, Ladugården i Vik och Nedre Malm.
Dessutom har man enligt stadsbornas önskemål kört upp skidspår i Brunnsparken, Drumsö, Eugen Schaumans park, Brändö samt Sandudden och Solviken under snörika vintrar, om snösituationen har tillåtit det och det övriga prioriterade spårnätet är i skick. Det är utmanande att underhålla skidspåren i dessa ovan nämnda parker och badstränder eftersom spårmaskinen måste transporteras till platserna separat och den då inte kan användas till annat under transporterna.
För ett maskinellt uppkört skidspår behövs ett minst 20 centimeter djupt lager snö med lämplig sammansättning, helst mer. Även bottnen av skidspåret har en inverkan på hur mycket snö som behövs för spåren. Spårmaskinens blad är 7 cm djupt och det bör finnas gott om snö under det för att man ska kunna köra upp skidspåret.
Varför gör man inte fler områden med skidspår?
Spårnätet på cirka 200 kilometer är ganska omfattande och med nuvarande resurser kan vi inte utvidga spårnätet ytterligare och upprätthålla skidspårens kvalitet på önskad nivå. Dessutom vill vi också lämna rutter och områden för friluftsliv för fotgängare och cyklister.
Finns det någon elektronisk karta över svårighetsgraden på skidspåren i Svedängen?
För tillfället finns det ingen karta över svårighetsgraden.
Vilka är reglerna – får man gå eller cykla på spårområdet?
Konsumentsäkerhetslagen kräver att terrängskidspåren som kommunen bygger och upprätthåller hålls på en säker nivå. Fotgängarna bidrar inte till att en säker nivå upprätthålls eftersom de kan skada skidspåren, vilket dessutom ökar risken för olycka eftersom skidåkarna och fotgängarna kan kollidera. Det ligger både i skidåkarnas och fotgängarnas intresse att förhindra detta.
Helsingfors stads motionstjänster anser att ett skidspår som dragits upp med en spårmaskin är en byggd idrottsplats vars nyttjanderätt också kan begränsas utan att allemansrätten kränks. Därmed är det inte tillåtet att gå eller cykla på spårområdena.
Får man röra sig på spårområdet med en hund?
Enligt ordningslagen är det uttryckligen förbjudet att rasta hunden eller rida på spårområdena. I Svedängen finns det dock ett så kallat hundspår där man kan ta med sig hunden när man åker skidor i skidspåret.
Kan man sätta upp skyltar som visar vilka rutter som är avsedda för skidåkare och vilka som används för andra idrottsgrenar (t.ex. promenad, cykling)?
Det finns cirka 200 km skidspår i Helsingfors och de korsar olika andra rutter. Med nuvarande resurser är det utmanande att ta i bruk skyltar under sommar- och vintersäsongen med körning och underhåll av spår och rutter som delvis ändras. Skyltarna i Svedängen visar att friluftsleder som är markerade som skidspår är reserverade för spårbruk varje år under tiden 1.12–30.4. Det finns skyltar i norra delen av Centralparken och skyltarna för södra delen av Centralparken borde bli klara i slutet av 2024.
Om en skidåkare och en fotgängare eller cyklist möts, vem väjer och för vem?
Som en allmän riktlinje kan man säga att maskinellt underhållna skidspår är avsedda för spårbruk. Det finns dock situationer där till exempel spårrutter och andra rutter korsas och där skidåkarna, fotgängarna och cyklisterna kan mötas.
Det finns i princip många motionärer på områden för utomhusmotion. Normalt gott uppförande gäller också ute i terrängen, oavsett om du åker skidor, promenerar eller cyklar. Friluftsområdena är offentliga utrymmen som upprätthålls med gemensamma skattemedel. Det är alla användares ansvar att skidspåren och friluftsområdena är säkra för alla användare. På spårområdena borde man särskilt ta hänsyn till barn och de som lär sig åka skidor, samt äldre som rör sig långsammare. Ett artigt och vänligt beteende mot andra användare borde vara en självklarhet.
Svaret på frågan om väjningsplikt beror på situationen. Som allmän regel kan man säga att den som kommer bakifrån eller den som har större hastighet eller massa väjer. När man åker skidor är det inte alltid så lätt att väja och detta kan redan i sig ge upphov till farliga situationer. Därför kan man som allmän tumregel säga att man ska hålla sig alert i skidspåret och agera enigt situationen: den som har möjlighet att väja, väjer. Korsningar och anslutningsrutter kräver att alla användare är särskilt försiktiga och bör minska hastigheten.
Bekanta dig med Suomen latus Etikett på skidspåren
Hur anmäler jag ett fel relaterat till belysningen i skidspåret?
Om du upptäcker problem med belysningen i skidspår kan du genast anmäla problemet i tjänsten Offentliga gatubelysningens felanmälan. Anmälningarna som kommer via tjänsten går direkt till Helens system.
Gå till tjänsten Offentliga gatubelysningens felanmälan
Var hittar jag lämpliga promenad- och joggingrutter samt cykelrutter?
Det finns en skogsrutt som går genom Centralparken och som är avsedd för promenader och cykling. Den underhålls under vintern och på den har man inte dragit upp några skidspår. Rutten börjar vid trafikskolan på Nordenskiöldsgatan, den går via Brunakärr, Månsas och Britas samt västra sidan av Svedängens fyllnadsbacke och slutar vid Kungseksvägen i Håkansåker. Inför vintersäsongen 2023 öppnades de plogade friluftslederna från Långforsen längs Kungseksvägen till Nackböle och från Nackböle till Torparbacken som nya ruttförbindelser. På vintern kan man också promenera och cykla från Svedängens stuga till Centralparkens huvudrutt genom att ta sig över Svedängens fyllnadsbacke, längs kanten av pulkabacken samt genom att gå runt norra sidan av fyllnadsbacken.
Utöver Centralparkens och Svedängens vandringsleder och cykelvägar med vinterunderhåll håller Helsingfors stad gång- och cykelvägar i skick genom att ploga, sanda och salta dem. Nätverket med intensifierat vinterunderhåll täcker i sin tur cykelvägarna runtom i Helsingfors. För ytterligare